Datorer var väldigt dyra i början av PC-datorernas tid, men priserna började allt eftersom gå ner lite. En dator som var dyr var Macintosh från Apple som fick sin premiär år 1984, men den sålde inte alls som planerat och det berodde mycket på konkurrens från PC och IBM.

Ett annat företag som snabbt blev en stor aktör under 1980-talet var företaget Compaq som var baserade i Texas, inte i Silicon Valley som många andra datorföretag var på den tiden. Compaqs strategi var att göra som många andra försökte sig på att göra, nämligen att göra en slags kopia av IBM:s datorer, en dator som var kompatibel med all mjukvara som IBM:s dator kunde köra. Detta var möjligt av flera orsaker.

En anledning var att nästan alla komponenter i en dator från IBM var inköpta utifrån och inte unika. Den enda viktiga biten av pusslet som utgjorde en dator från IBM var ett litet chip eller beståndsdel som kallades för ROM-BIOS. ROM är en förkortning som står för Read Only Memory, alltså ett slags minne som man endast kan läsa ifrån, inte skriva över. ROM – BIOS var ett högst nödvändigt litet chip, en beståndsdel som fick datorns processor och moderkort att liksom kommunicera med datorns operativsystem och starta igång det.

Och det operativsystem som snabbt började bli en standard var Microsofts MS-DOS som Bill Gates från början köpte in från ett annat företag för ynkliga 60 000 amerikanska dollar för att sedan anpassa och erbjuda IBM. Listigt nog så behöll Gates rättigheterna och licensierade endast MS – DOS till IBM. Därför kunde Microsoft sälja licenser för MS – DOS och några år senare Microsoft Windows till andra datorföretag som Compaq. IBM kunde inte göra så mycket och IBM-datorn hade snart inte något särskilt unikt. Varken hårdvara eller mjukvara var IBM-exklusivt längre. Compaq blev en av de mest framgångsrika att göra IBM-kompatibla PC-datorer men många andra aktörer gjorde samma sak.