Att ersätta människans muskelkraft har under lång tid varit ett problem omgivet av flera kloka idéer. Dragdjur, hävstänger, vatten, väderkvarnar, segelriggar, lyftblock och en hel del annat. Man försökte också bygga evighetsmaskiner med bra verkningsgrader men inget blev riktigt som man tänkte sig.

Det som lade grunden till järnvägarna och industrialiseringen var ångmaskinen. Detta var en stor uppfinning och parallellt med den kom också elmotorn, kolvmotorn och vattenturbinen. Alla dessa hade bättre verkningsgrad. Man kunde sedan tack vare materialutvecklingen börja tillverka gasturbiner och mycket avancerade kolvmotorer. Tids nog kunde också raketmotorer byggas upp.

Under de senaste åren har datoriseringen och kraftelektroniken förbättrat dagens förbränningsmotorer än mer i steg mot mot lägre emissioner samt mot elmotorer med bättre styrning. Det forskas även enligt tjoloholmclassicmotor.se i möjligheten att kunna ta fram små nanomotorer med extremt hög kraft.

Viktiga saker att tänka på när det gäller motorer

Motorns verkningsgrad

Detta är kvoten mellan den ingående och den utgående energin. Det är alltid ett tal mellan noll och ett. En förbränningsmotor har ofta låg verkningsgrad medan en vattenturbin eller elmotor har hög sådan.

Motorns energitillförsel

Man har i fordon ofta tagit med sig bränslen, och det har gjort att man varit bunden till just förbränningsmotorer. Man bedömer dock att batterier kan vara en möjlig lagringsform i bilar, och vissa elbilar har tagits fram. Tåg måste dock utnyttja kontaktledningar för att driva de elektriska traktionsmotorerna. Ett flygplan kommer också alltid att vara bundet till en förbränningsmotor, och troligen endast till sådana som ger så kallas impulsenergi.

Motorns vikt och utrymme

Man vill ha lätta och små motorer med en låg tyngdpunkt i alla fordon. Ofta kan kolvmotorerna ha cylindrar i V-form, på rad, eller som stjärnor. Motorerna kan sedan drivas på olika sätt. En tandläkarborr drivs till exempel med tryckluft för att vibrationerna ska minska.